pleaselouise

Tentaplugg igen. Och i vet ju att livet då ofta är rätt många steg från paradise. Man hoppas mest att någon ska komma och rädda en och säga strunta i det där, du behöver inte.

 

Fast jag är nog ändå ganska glad. Jag har köpt nya rosa springskor. Det är jag hemskt glad över. Rosa är min nya vårfärg. Och jag verkligen längtar efter att testa dem. Och vädret är för varmt för vinterjacka. Det är väldigt bra. Synd bara att man inte hinner njuta direkt mycket av varken sol eller skor när man mest bläddrar fram och tillbaka i en lagbok.

 

I övrigt

Har jag kammat benan åt andra hållet känt mig nästan som en annan människa. Kan vara ett tips för dem som vill ha lite förändring i sitt liv.

 

Jag bytte mina för små converse mot ett par alldeles perfekt slitna levis 501. Jag älskar dem och har senaste tiden varit mindre besatt av att hitta det perfekta paret. Och det har inte varit lätt kan jag säga. Så vips hängde de där i secondhanden på torget.

 

Och kanske kom det ett litet ljus i mörkret i praktikletandet. Väntar spänt, hoppas men vågar inte riktigt.

 

Och kanske är det så att det dyker upp en rätt bra kille här någonstans inom en snar framtid.





                             
                              
                              

Idag sitter jag här med ett rinnande sår i ansiktet som håller mig fången bort från umgänge och fysisk aktivitet. Just när man inte kan vill man göra massor. Istället sitter jag här och kan inte bestämma mig för vilken bok jag ska börja samla ihop mina anteckningar inför nästa tenta i.

Jag har nu ett dokument på datorn som heter kärleksbrev. Nästan två års sms. Små ord som gjort leenden på läppar. I mörkret om kvällarna, någonstans där timmarna går långsamt, tråkiga stunder fylls med oväntad energi, gråa dagar får en stunds solljus och långtbort blir lite närmare.

Typ. Snart i Göteborg, kylt havet?. Eller. Just plockat blåbär, om jag fryser ner och du kan vi förena våra landskap i en smoothie. Eller. Älsker dig plommongurka.

 

 Helgen var riktigt fin. Mycket skratt och prat. Min mamma och jag är ett mycket bra team.

 Sitter och sätter små färggranna lappar i min lagbok och funderar på om man kan gå en promenad med ett plåster under näsan. Men vid närmare eftertanke avstår jag nog.

 

 

 

 

 

Alla dagar skiner inte solen in i rummet.

Idag är en dag jag inte behöver. En dag utan egentlig mening, en dag som kommer glömmas bort, tvättas bort som kaffefläckarna på mitt skrivbord. En dag utan någon händelse att bli glad av att tänka på.

 

Det visste jag redan 6.55 imorse. Jag vaknade utan att den där dystra klumpen imagen känslan från när jag somnade som oftast försvinner efter natten inte hade försvunnit. Och jag tänkte när klockan var 7 och jag var uppe och fast det var ljust redan så tidigt att det kommer ta lång tid innan jag får ligga i sängen igen.

 

Så bara är det ibland. Klumpar i magar stannar för länge och hindrar solar från att stråla.  Sen letar man saker som för att snöa fast och bekräfta det där dåliga sinnet. Som att det regnar, som att det där svaret på mailen inte kommit, som att det har samlats fler räkningar att betala på samma gång fast det bara brukar vara en. Som att man inte alls orkar läsa mer fast man borde flera timmar till. En sån dag kan seminariet bara handla om brott där ingen fälls och lunchen för dyra pengar lämnar halva tallriken kvar med majs. Man köper ett nytt te som ett tafatt försök till något men ändå ligger det inget annat än en gratistidning och ett pensionskuvert i brevlådan. Och jag ögnar igenom och undrar om man ska trycka ner tre sidor om ens kommande obefintliga pension 65 år fram i lådan med papper man borde spara som snart inte går att stänga.

 

 

En sån dag är det idag.

summasummarum dagen blev noll powernaps och noll steg utanför huset.

Men en stretchpaus.
                            
                            
                            
                            
                             






Nu blir det herr Persson och veckans brott.

Speedad morgon på kaffe och sol in i rummet. Det gör en lång tentapluggdag miljoner gånger lättare att andas. Igår blev det två powernaps och en stickpaus, får se hur många det blir idag.

Donar vidare med mail hitan och ditan till praktikplatser och sommarjobb. Ett idogt jobb.

Mellis-innan-lunch mellis idag är jordnötssmör och kesella. Grymt gott.

Semledagen och Internationella kvinnodagen idag. Jag undrar har männen någon internationell dag. Syftet med kvinnodagen är väl på något vis att uppmärksamma jämställdheten, vilket är fantastiskt, men då tycker jag kanske att männen också borde ha en. Mer rättvist/jämställt så. Fast man kanske inte ska blanda ihop rättvisa med jämställdhet, det kanske bara komplicerar det hela. Iallafall låg det en chokladkaka i köket till korridorens tjejer. Kanske blir choklad  istället för semlor.

Solen har skinit. Jag tänkte sitta klistrad vid mitt skrivbord. Men som vanligt blev det inte riktigt så, det blev lite vasaloppstittande och en runda i solen.

 

Igår var jag i en väldigt vacker del av skåne, spelade fotboll i en liten kustby som hette Skillinge på Österlen. Fotbollsplanen låg typ 50 meter från stranden. Rakt ut mot horisonten.

 

På kvällen var jag hos Maria och tittade på en bra film och åt sockerfria chokladbollar. The Town – jag rekommenderar den. Gangsterfilm med kärlek. Mycket avskyvärda brott men man fick liksom bakgrundshistorian till allt elände. Förstod lite grann. Man kan ju aldrig förstå at någon dödar en annan människa men man kan förstå varför någon hamnar snett och i en karusell som bara snurrar. Vacker tycker jag det var.

 

Nu blir det solsidan

Grannen under försöker bli musiker, fiol oftast, något blåsaktigt ibland. Tyvärr låter det som att han behöver lite träning.

 

Igår åt jag brysselkål och fiskbullar. Idag är det fredagkväll och jag myspluggar. Så idag äter jag rester, fiskbullar och brysselkål en fredagkväll, hårt är studentlivet. Men piggar upp det hela med en centimeter chévreost. Och japanska lavendelkolor. Och te. I mängder. Som jag dricker te. Jag knarkar det, speciellt i pluggtider. Har typ 10 olika sorter men är lite trött på alla. Det blir snart ett besök till teaffären. Det är roligt som en godisaffär. Fett dyrt dock. Förra gången råkade jag ta ett ekologiskt som var ännu dyrare. Det dricker jag med andakt.

 

Imorgon ska jag se en liten bit av skåne. Åka 1,5 timme i bil för att spela en träningsmatch, i tentatid (idiotiskt). Hoppas vi vinner.

 

En vecka kvar till tenta, jag är redan trött, mentalt trött. Fast det ät jätte intressant det jag läser. Men jag blir så trött av att komma ihåg allt.

 

Men om en vecka kommer min mamma hit. Det längtar jag verkligen till. Utlyser dock varning, mitt rum och kylskåp kommer kanske inte vara i topptrim efter tentabubblan.

Den lilla textraden hade någon skrivit på baksidan av ett skidskolediplom på en bäddad säng jag sov i en säsong.

Idag tentaläser jag om normbrytande beteende i barndomen och lyssnar på en kille på youtube som sjunger helt ljuvligt. Krutovs. Man får nästan lite glans på ögonen när han sjunger om att lyssna till samma regn. För han ser ut på ögonen som att han faktiskt gett hela hjärtat rakt ut. Hade jag inte redan en kille jag är väldigt kär i skulle jag nog bli lite kär i honom. Jag måste lyssna, och titta igen och igen. 

Också har jag en svala på fingret. Det är min pigga upp tentaplugget ring.

Nu ska jag snart spela fotboll.

 

Kramhej.


                                  
                                  

Tisdag, har vattnat nya blommat för snabbt så det kom jordvatten på duken, typiskt jag som tänkte att det ska jag tänka på när jag vattnar, men ställde blomman över jordfläcken så försvann den.  Förkylningen verkar ha besinnat sig från sitt vulkanutbrottstillstånd och läget känns under kontroll. Försöker hitta och söka praktikplatser, blir ledsen när de inte kan ta emot mig. Jag vill liksom säga men jo, jag lovar att jag inte ska vara ivägen, jag kommer knappt synas utan bara sitta stilla och fint och lyssna och suga in alltihop och tycka att allt är intressant och ahaigt. Men det kan jag ju inte, det vore ju konstigtoproffsigt och oinformellt.

 

Våren snälla kom nu. Dra oss ur detta töcken av att vara mittemellan och ingenstans, inte glad men inte ledsen. Jag är trött på att frysa om öronen när jag cyklar. Trött på att frysa mest hela tiden. Sen är ju tisdagar ibland och ofta ganska tråkiga.

 

Det enda jag begär är lite sol på himlen bara.

 

Funderar på att gå ner till källaren och hämta mina tightahöga i midjan jätte utsvängda sjuttiotalsjeans. Har sett att de börjar bli lite häftiga igen, hoppas bara att de går att stänga, var ett tag sedan jag hade på mig dem och då var de inga sitta på bibblan och läsa hela dagen byxor om man säger så.



Här är en väldigt fin bild.