pleaselouise

För tre år sedan fick jag en låt som heter my aim is you. Fint som inget annat.

 Och jag gav en låt som heter jag är hellre blind än ser mitt liv utan dig. 

 Den fick en egen spellista på spotify.

 
Där ligger nu också en låt som heter en del av mitt hjärta.



                                 
                                 
                                  

                                                   
                                                 

                                             
                                                
                                                 
                                               
                                     
                                             
                                           

                                            
                                             
                                                
                                          
                                                


Nu och då.
Att göra sushi. Att skriva uppsats och skratta ganska mycket. Lyssna på Gudrun Schyman. Bananugnspannkaka. Jag som ler. Semlor från en annan tid. Rosa träd i ett vackert Lund. Klädbytardag. Mina blommor, som jag ger kärlek men som alla dör nångång. Och jag på smurfcykeln.

Jag lagar knäckebröd, stryker, dricker chokladkaffe och läser intervjuutskrifter. Och har ont i nacken, det känns inte riktigt som det ska, jag håller kanske på att bli sjuk, rikitgt sjuk.
Det regnade igår och det har regnat idag.

Tiden står som lite stilla och jag vet inte var den är påväg.
Lite mindre stark idag.


Men chokladkaffe, förundrande gott.

Har haft en väldigt härlig vecka i det vita huset på ön. Med världens bästa familj. Oj vad jag tycker om er.




Idag fyller en mycket fin pappa år.







Från starten på en härlig seglande vecka förra sommaren. Grattis och jag älskar dig.

Hello dears

 
Är inne i en liten bubbla av studerande och mest studerande just nu. Har precis skrivit färdigt 5 sidor om lite av mitt favoritbegrepp hegemonisk maskulinitet och om Erving Goffmans jaget och maskerna – en mycket bra bok om hur människor spelar roller. I interaktionen med andra genomför vi framträdanden där vi visar upp oss själva i syfte att uppfattas på ett sätt som vi önskar
Ni förstår att såhär är det: (förenklat och utan vetenskapliga refereringar)En individ spelar olika roller, hen kan besitta olika rollgestalter och olika jag. Jaget är en produkt av en scen som spelas upp. Det finns inget inre, fixerat jag utan det är betingat efter situation och efter hur vi vill att andra ska uppfatta oss. Man kan betrakta det framställda jaget som ett slags image, en föreställningsbild som individen försöker få andra att skapa av hen.

 Men nu när dessa 5 sidor är skrivna börjar läsandet till salstentan som äger rum om mindre än en vecka. Trodde salstentor var ett avslutat kapitel av långsam tortyr i mitt snart tjugofemåiga liv. Men ikväll är det korridorsfest med tour de chambre, en lek där man går från rum till rum med ett tema på varje rum, leker en aktivitet och dricker något passande. Det övergripande temat är film och på mitt rum blir det en ynklig framställning av sagan om ringen, då tiden och inspirationen inte är på topp får det bli rockringstävling och varmt vin. Med hänvisning till att jag spenderade förra söndagen i en stillsam, plågsam tillfällig depression efter tjuogofemårsfest med  typ tre glas vin har jag med stora mattekunskaper räknat ut att jag ska dricka mindre än tre glas vin ikväll om jag inte ska känna den där känslan av denna dagen kan lika gärna inte finnas.

Och i all denna förfärliga misär spenderade jag också några dagar långt upp i Sverige och åkte skidor i förträfflig fluffig mjuk snö och fick en glimt av vad livet också kan vara. Mjukt och fluffigt. Trots konstant mjölksyrade och värkande ben var de tre dagarna endast hej livet idag tycker jag om dig. Ville inte riktigt ta av mig understället. Det dagarna passar sannerligen in under klyschan dagar att leva länge på.

Dagens rekommendation en solig fredag är också the tallest man on eart.

tjo. 

Den här våren har jag i alla fall.

Seglat, med barn som går i högstadiet, typ kört in i bryggan, mer än en gång, styrt spinnacker, blev blöt, blev solad, fått skavsår i händerna, sjöng jag hade en gång en båt, varit kaos och varit under kontroll. Framförallt mycket roligt.

Varit förkyld i typ nästan 2 månader. Det svär jag lite åt ibland. Just nu överdoserar jag c vitaminbrus, har 4 olika brustablettrör jag alternerar några gånger om dagen. Bitter för att jag inte kunnat spela fotboll och typ inte röra mig alls.

Var i gran canaria. Det var mycket trevligt.

Fått ett sommarjobb jag längtar efter att börja på.

Tyckt om mycket att ha en massa olika möjliga färger på naglarna. Gult och blått och rosa och grönt.

Fått en praktikplats till hösten, ska stödja brottsoffer.

Börjat på tradera, shoppar saker för 3 kronor.

Läst om pedofiler, barn som berättar om sexulla övergrepp gärningsmannaprofilering, bedrägeri och annat spännande.


Så var det med det.

Tentaplugg igen. Och i vet ju att livet då ofta är rätt många steg från paradise. Man hoppas mest att någon ska komma och rädda en och säga strunta i det där, du behöver inte.

Fast jag är nog ändå ganska glad. Jag har köpt nya rosa springskor. Det är jag hemskt glad över. Rosa är min nya vårfärg. Och jag verkligen längtar efter att testa dem. Och vädret är för varmt för vinterjacka. Det är väldigt bra. Synd bara att man inte hinner njuta direkt mycket av varken sol eller skor när man mest bläddrar fram och tillbaka i en lagbok.

I övrigt

Har jag kammat benan åt andra hållet känt mig nästan som en annan människa. Kan vara ett tips för dem som vill ha lite förändring i sitt liv.

Jag bytte mina för små converse mot ett par alldeles perfekt slitna levis 501. Jag älskar dem och har senaste tiden varit mindre besatt av att hitta det perfekta paret. Och det har inte varit lätt kan jag säga. Så vips hängde de där i secondhanden på torget.

Och kanske kom det ett litet ljus i mörkret i praktikletandet. Väntar spänt, hoppas men vågar inte riktigt.

Och kanske är det så att det dyker upp en rätt bra kille här någonstans inom en snar framtid.





                             
                              
                              

Idag sitter jag här med ett rinnande sår i ansiktet som håller mig fången bort från umgänge och fysisk aktivitet. Just när man inte kan vill man göra massor. Istället sitter jag här och kan inte bestämma mig för vilken bok jag ska börja samla ihop mina anteckningar inför nästa tenta i.

Jag har nu ett dokument på datorn som heter kärleksbrev. Nästan två års sms. Små ord som gjort leenden på läppar. I mörkret om kvällarna, någonstans där timmarna går långsamt, tråkiga stunder fylls med oväntad energi, gråa dagar får en stunds solljus och långtbort blir lite närmare.

Typ. Snart i Göteborg, kylt havet?. Eller. Just plockat blåbär, om jag fryser ner och du kan vi förena våra landskap i en smoothie. Eller. Älsker dig plommongurka.

 Helgen var riktigt fin. Mycket skratt och prat. Min mamma och jag är ett mycket bra team.

 Sitter och sätter små färggranna lappar i min lagbok och funderar på om man kan gå en promenad med ett plåster under näsan. Men vid närmare eftertanke avstår jag nog.

Alla dagar skiner inte solen in i rummet.

Idag är en dag jag inte behöver. En dag utan egentlig mening, en dag som kommer glömmas bort, tvättas bort som kaffefläckarna på mitt skrivbord. En dag utan någon händelse att bli glad av att tänka på.

Det visste jag redan 6.55 imorse. Jag vaknade utan att den där dystra klumpen imagen känslan från när jag somnade som oftast försvinner efter natten inte hade försvunnit. Och jag tänkte när klockan var 7 och jag var uppe och fast det var ljust redan så tidigt att det kommer ta lång tid innan jag får ligga i sängen igen.

Så bara är det ibland. Klumpar i magar stannar för länge och hindrar solar från att stråla.  Sen letar man saker som för att snöa fast och bekräfta det där dåliga sinnet. Som att det regnar, som att det där svaret på mailen inte kommit, som att det har samlats fler räkningar att betala på samma gång fast det bara brukar vara en. Som att man inte alls orkar läsa mer fast man borde flera timmar till. En sån dag kan seminariet bara handla om brott där ingen fälls och lunchen för dyra pengar lämnar halva tallriken kvar med majs. Man köper ett nytt te som ett tafatt försök till något men ändå ligger det inget annat än en gratistidning och ett pensionskuvert i brevlådan. Och jag ögnar igenom och undrar om man ska trycka ner tre sidor om ens kommande obefintliga pension 65 år fram i lådan med papper man borde spara som snart inte går att stänga.

En sån dag är det idag.

Speedad morgon på kaffe och sol in i rummet. Det gör en lång tentapluggdag miljoner gånger lättare att andas. Igår blev det två powernaps och en stickpaus, får se hur många det blir idag.

Donar vidare med mail hitan och ditan till praktikplatser och sommarjobb. Ett idogt jobb.

Mellis-innan-lunch mellis idag är jordnötssmör och kesella. Grymt gott.

Semledagen och Internationella kvinnodagen idag. Jag undrar har männen någon internationell dag. Syftet med kvinnodagen är väl på något vis att uppmärksamma jämställdheten, vilket är fantastiskt, men då tycker jag kanske att männen också borde ha en. Mer rättvist/jämställt så. Fast man kanske inte ska blanda ihop rättvisa med jämställdhet, det kanske bara komplicerar det hela. Iallafall låg det en chokladkaka i köket till korridorens tjejer. Kanske blir choklad  istället för semlor.

Solen har skinit. Jag tänkte sitta klistrad vid mitt skrivbord. Men som vanligt blev det inte riktigt så, det blev lite vasaloppstittande och en runda i solen.

Igår var jag i en väldigt vacker del av skåne, spelade fotboll i en liten kustby som hette Skillinge på Österlen. Fotbollsplanen låg typ 50 meter från stranden. Rakt ut mot horisonten.

På kvällen var jag hos Maria och tittade på en bra film och åt sockerfria chokladbollar. The Town – jag rekommenderar den. Gangsterfilm med kärlek. Mycket avskyvärda brott men man fick liksom bakgrundshistorian till allt elände. Förstod lite grann. Man kan ju aldrig förstå at någon dödar en annan människa men man kan förstå varför någon hamnar snett och i en karusell som bara snurrar. Vacker tycker jag det var.

Nu blir det solsidan