pleaselouise

Inatt dog farfar. Han somnade in. Vi var där igår, han hade så svårt att andas, det var jobbigt att se. Nu är jag lättad för att han slipper lida, tacksam. Jag förstår honom, farfar var inte kvar, hans glimt i ögat var inte längre där. Jag sa hejdå igår, jag sa jag älskar dig emellan tårarna och även om han inte hörde det så tror jag han kände känslorna.

Jag vet att det inte är orättvist när han levt 92 år, när han har varit lycklig.

Men ändå, att du inte finns är tungt.

Alla dör, tiden har sin gång, men det är förbannat jobbigt.

Du kommer att lämna ett stort tomt hål.

Jag kommer att sakna dig något infernaliskt.