Lusse lelle....
Hej
Så har det gått några dagar. Utflykten till Kalmar gick bra, tåget gick snabbare än jag kom ihåg. Och bilen var snällta bilen. Det var kallt och nervöst om den skulle starta, jag hade bett om välgång från någon ovan jord och fick även skicka en tackning för den startade. Jag blev oerhört glad och lättad. Hittade först inte sladden till gpsen, med tanke på mig var det lite oroande, Sverige är ett stort land, man kan hitta väldigt fel. Även om man vet vilket vägnummer man ska följa så går det att köra åt två håll... Men sen hittade vi sladden, och det gick vägen hela vägen hem. Visst hoppar den lite när man kör, den är kanske ingen rolls royce (även om jag aldrig kört någon) men den duger alldeles utmärkt.
På vägen hem lyssnade vi på ett radioprogram som debatterade att en skola i Karlstad beslutat att låta killar ställa upp som luciakandidater. Det ringdes in med starka åsikter både för och emot. Manliga lucior, varför inte? Men varför?, kanske tappar man hela poängen? Jag tycker att hela lucia grejen är lite förlegad. Visst är det fint med traditioner men de måste kanske hänga med i utvecklingen lite, implementeras efter våra värderingar, vårt nutidssamhälle jobbar för jämställdhet och lika värde. Kanske ska jag inte argumentera för mycket utan mer kunskap men i alla fall, luciatåget gör skillnad på barn och barn, person och person. Du är bättre så du får ha ljusen på huvudet - Varför kan inte alla ha ljus? Visst kan en kille bära ljus på huvudet lika bra som en tjej. Och visst kan tomtemor dela ut julklappar.
Lucia är den sötaste, populäraste tjejen, vald eller lottad fram. Tärnor är de som inte blev lucia, för alla vill vara lucia. Tärnor är viktiga men lucian viktigast, tärnorna är utfyllnad. När jag gick i nian fick alla luciakandidater gå runt i klasserna och ställa upp sig på led och försöka se sötast ut så att de andra eleverna skulle skriva just deras siffra på röstlotten.
Så otäckt omodernt. I nians luciatåg var tärnorna dem som inte fick mest röster. Jag ville inte tillhöra dem, jag var ängel. Alla vill vara lucia men bara en får, för att hon är tjej och för att hon är söt.
Jag har köpt en kamera. En blå, den är jätte bra, och nej jag köpte den inte för utseendet apropå utgallring efter snygghet. Men den är väldigt snygg.
Ibland dimper det ner stora pensionsspara kuvert i brevlådan, stora "ge-mig-ångest" kuvert. Hur ska man orka? Det finns så mycket annat tråkigt och jobbigt, så kommer de där kuverten, jag finner aldrig energi att ens bläddra igenom dem. Jag lägger dem någonstans där jag inte ser dem och undrar om det är en sådan sak jag kommer ångra när jag blir äldre. Kanske kommer jag att på en köksstol på ålderns höst och klippa ut rabattkuponger och vara bitter för att jag inte bemödade mig med att titta igenom stora jobbiga kuvert och investera i min framtid. Fast varför oroa sig nu, har jag ens några pengar att spara? Ska jag leva för pengarna nu eller sen? Detta är ändå ett mindre huvudbry i min vardag fast jag blev lite road över hela situationen när min kompis Anna Hallberg klargjorde att hon faktiskt pensionssparade. Men pension, det klingar så tråkigt, och ja, jag väljer att skjuta det lite framåt. För saker man skjuter upp, de blir väl mindre?
Jag var med Julia och Anna H igår, vi kollade idol och skrattade. Det var så skönt. När det är lite tunga andetag är det skönt att skratta. Och att få ett sms från någon när man ska sova där det står kom ihåg att du är underbar, det är också lite skönt någonstans.