pleaselouise

Jag konstaterar krasst att första boken inte är det mest spännande jag läst. Första halvan ryckte det i intressemusklerna ungefär var tionde sida men sen kan jag nog erkänna att den kom sig.  Den bara är så trist ut på utsidan, som en bok man skulle hitta ute i garaget övervintrad en vårdinstitution från sjuttiotalet. Grön med vit text helt utan spår av minsta lilla bild eller glädje. Den handlar om en sociologisk studie om grannskap, vi och dom och utanförskap i sextiotalets england. Och den har en massa underliga termer helt bortom mitt ordförråd. Detta har gjort att jag haft lite koncentrationssvårigheter, powernapsen har blivit fler än en men jag ska nu samla mig och skriva mitt första referat här i denna nya skola.

Jag jobbade på klubben nere på nationen i veckan. Stod i entrén, i garderoben och i baren. Det var riktigt skoj, blandade drinkar med fantasi. Det var ingen som klagade i alla fall. Vem känner skillnad på mörk och ljus rom i ett tillstånd man egentligen inte borde dricka någon?

Vi hade en trevlig social dag med klassen i fredags också. Föreläsningar av forskare som berättade om den akademiska världen av kriminologin och vad det forskas på i sverige inom ämnet idag. Sen kom roliga polisen med autentiska brottsfall och alla satt som paralyserade av spänning. Det var även guidning runt hela det gamla universitetsområdet med byggnader från hundratusentals år tillbaka i tiden. Lund och Sigtuna är sveriges äldsta städer. Förklarar kanske att yrket stadsarkitekt inte fanns med i bilden och kunde göra gatorna raka och fina så man kan finna någonslags logik i dem. Kvällen spenderades med lite trevligt samkväm, sittning med sånger och ganska många skålar och sedan utgång på nation.

Martin har varit här hela helgen, det var beautiful. Han hade med sig en hel låda trädgårdsäpplen på tåget. Och finaste Martin&Louise almanackan med bilder och små klistermärken. Vi fikade med Emma och Axel från Sälen, vi var på bio och såg Inglorious Basterds som var skruvad och galen om andra världskriget med ett slut som bara finns i det overkliga. Martin köpte en randig tröja bara med lite lätt uppmuntran från undertecknad. Jag har visat honom lite av lund för han ska vilja komma hit och plugga brevid mig när han åkt färdigt skidor. Men vi har mest snorat och varit sjuklingar under täcket bägge två. Jag har dunderförkylningen med ögon som rinner och bihålor som skriker, säkert bakterier från alla handskakningar första veckan. Gjort slut på fler rullar toapapper än veckobudgeten tillåter.

Sen var det hejdå på tågstationen och det var inte roligt.

Då var tårarna inte bara förkylningstårar.

Jag är ledsen för att han åkt och ska till ett annat land i två månader men jag är också lycklig för att han ändå är verklig. Hans parfym är sprutad på min kudde och kanske om böckerna tillåter kan det bli en liten tripp med ryanair.

Nu blir det fokus plugg.

kerlijhet