pleaselouise

Vaknade med energi idag. En ledig torsdag. Var dock uppe och körde en lektion i morse med två urgoa tvillingar, en orsakade en krock och en blödande snowboardåkare och den andra hamnade under sittliften vid avstigningen. Men fick dubbla hejdå kramar och en mycket nöjd pappa.  

Vecka nio är stockholmsveckan number one. Tror jag bara har haft stockholmska elever denna veckan, många elever med pengar från Östermalm och Lidingö. Många trevliga elever, bland annat Axel 3 år. Axel är väldigt liten, han kan inte bromsa, jag har försökt med allt. Men han har lärt sig svänga, tyvärr inte helt kontrollerat. Han kan hålla koncentrationen i typ 3 sekunder och han är väldigt duktig på att sjunga. Han är en sån där som man vill ta med sig hem. En sån där som gör att jag kommer att sakna skidskolan infernaliskt.

Idag är en ta tag i saker dag, bland annat betala hög telia räkning. Och börja blicka framåt, det finns ju en framtid som behöver lite hjälp på traven. Lämna bubblan ångest börjar långsamt krypa upp längst ryggkotorna. Någon som har världens bästa sommarjobb att skänka bort?

För jag har värsta grymmaste jobbet precis just nu och tycker det känns så felvänt att skriva jobbansökningar, men snön smälter ju tyvärr.

Storebror var här i helgen, väldigt, mycket härligt. Mycket skidåkning i både Hundfjället och Trysil. Drog ut honom i väggen offpisten, tror han tyckte det var kul även om han inte glädjeskrek just då.

Vecka Tolv blir det utbildning, ska gå steg 4 och bli bättre och förstå varför vi gör som vi gör och varför vi ska göra som vi ska när vi åker skidor.

Handarbetsskarriären går framåt, vill inte påstå uppåt men är ändå aktiv. En randig mössa har virkats, tyvärr lite smal passform, liknar ett visst preventivmedel på huvudet. Nu har jag gett mig in på mönstervirkning, dumt gjort det, repa upp går inte heller.

Det är EMD på Hc ikväll, kanske blir ett besök dit, kommer inte ens ihåg när jag var där sist, Vad har hänt? Jag har inte svar.

Tackförmig för idag.

            

Idag är det tycka synd om mig själv dag för idag är livet väldigt orättvist. Jag skulle nästan kunna argskrika lite för att jag har så tråkigt. Sitter inne och resten av sälen är ute och njuter av underbart väder. Jag som mådde bättre igår tog en promenad för att gå igenom min undervisningscoaching med en av cheferna. Det skulle jag inte ha gjort för febern högg mig elakt någonstans och återvände som ett hån igår eftermiddag. Blev åter nerbäddad under täcket, saknade någon som kom med dricka med sugrör och händer på pannan. Bättre idag, rastlös dock, har diskat, torkat diskbänken och gjort andra tidsfördrivande saker flera gånger om.

Solen skiner och skulle säkert kunna ge lite färg på mina vinterbleka kinder, funderar på att gräva fram en liten lucka på altanen och sitta där på en köksstol. Men vid närmare eftertanke så ska jag kanske inte ge mig i kast med att skotta just idag.

Vecka 7 är ju göteborgarnas sportlovsvecka, märks det, haft många goa och glada göteborgare i skidskolan. Bland annat har jag åkt med ett brittiskt par hela veckan, de bodde i Partille eller Paatillä som de sa. Hade varit i sverige i 2 år men kunde inte ett ord svenska, hur bär man sig åt då? Stänger in sig totalt? Fick återigen mina engelskakunskaper på prov. Det var första gången på snö för detta väldigt brittiska och artiga par, de kom med ett par 2 meters långa, raka åttiotals skidor som de blivit pålurade billigt av någon andrahands försäljare från götet. De var färgglada och fina men inte helt optimala och ganska snabbt utbytta mot ett par betydligt kortare och modernare från skiduthyrningen. Bra var nog det för dessa behövde all underlättning de kunde få, medfödd talang för skidåkning hade de inte riktigt. Men de tog sig och i slutet på veckan uppfyllde de sina mål att åka hela röda backen, kolossalt lyckliga.

Är jag pigg och fräsch imorgon kommer jag vara kolossalt lycklig

Hej igen.

Sportlovsveckorna är här. Mycket danskar, fått mycket träning i detta dejliga språk, börjar bli bra på att svälja ner alla ord i halsen.

Mamma och pappa och Frida var här förra helgen. Underbart och härligt att träffa dem. Fick några dagar med skön åkning, hade lite skidskola med mamma, en bra och tacksam elev. Hon skrek när hon fick in känslan av att åka på räls. (Kanta skidorna). Pappa pumpade puder, det kan han. Lillasyster stannade sedan några dagar och sov på mitt golv, myspys.

Var med i parallellslalom tävling mot lag från Trysil. Var anmäld mot min vilja och jag åker inte bra när det står pinnar i vägen, så är det. Ont gör det också, för att köra bra ska man köra så nära portarna som möjligt. Det känns att knuffa till dem med överarmen. Kör man för rakt på dem kan det bli lite tokigt. Jag gränslade en port och smällde i den med knogen vilket resulterade i ett osmidigt finger och att en del av mina lånade skidor spårlöst försvann. Tänk att det ska vara så svårt att åka när det står saker i vägen.

Hade hemsk feberfrossa igår, frös som en gris under täcke, täcke och morgonrock. Hade konstiga feberdrömmar om branta backar och danska elever. Sen flög den iväg inatt, svettades floder och mår helt okej idag. Fast får nog bli en skidfri dag idag, hör mamma sjuksköterskans röst i bakhuvudet, fast solen skiner och snön glittrar. Bittert.

Alla hjärtans dagen idag, förra året fanns det chokladhjärtan i mitt skåp på jobbet, tror tyvärr inte att det finns det idag. Men måste kanske upp och kolla för säkerhets skull. Hoppas dock inte på för mycket.

Massa kärlek till er

Tro det eller inte men jag lånade häromkvällen Annelies längdskidor och drog ut i spåren. Jag har inte åkt sen den hemska skräckupplevelsen i frankrike när jag fick en utskällning av en pistör för att jag inte hade liftkort för längdspåren. Denna gången blev jag inte stoppad för kontroll av skoter så det kändes mycket bättre. Det var tillochmed riktigt roligt att åka. Ramlade noog bara en gång, fick lite bakvikt i en uppförsbacke. Som tur var så var det inte trafikstockning i spåren utan väldigt tomt så jag kunde lugnt komma undan utan upptäckt med min obefintliga teknik.

Så mycket lättare det var att köra 4 km här istället för 10 km på 2000 m höjd i alperna. Men härligt svettigt ändå, det blir nog fler gånger. Vad kostar ett par längdskidor?

Trysil, grymma ställe. Vi kom dit och det var vråålkallt, vi sprang från bilen in i värmestugan. Vi klädde på oss så vi omvandlades till ett gäng överviktiga på skidor.  Jag räknade att jag hade 8 lager plus ryggskydd under jackan, kändes väldigt smidigt och jag skämtade om att man inte skulle kunna svettas idag. Det fick jag ångra, väl uppe på toppen sken solen och det var nollgradigt, varma vindar och helt ljuvligt. Det fanns inte så mycket orörd lössnö kvar men blev en del grym offpist ändå, brant terräng som man verkligen saknar hemma i lindvallen. Så några vändor på berget och lite fotande senare hade svetten gått igenom flera av mina lager, vi bestämde oss för att svalka av oss lite och köra ner i dalen. Det svalkade, blev så kallt på vägen ner att jag och Hampus fick fina vita köldprickar på nästipparna. Den blev sedan lite oroväckande röd resten av kvällen, en frysskada undrar jag? Hårt liv det här. Men en totalt fantastisk dag som kanske är värd en röd rudolfnäsa resten av livet. 

Vi var på restaurang i tisdags, Rådhuset med uppstoppade mjukisdjur och horn på väggarna. Det var personalkväll borta på sälfjällstorget och gallerian. Efter lite väntan på sittplats fick vi till slut plats, 9 personer som inte hade bokat bord trodde ju vi det fanns plats till. Maten var kanon, Barbecueribbs och västerbottenpotatis. Jag undrar bara hur man ska äta revbenspjäll på ett civiliserat sätt, utan att se ut som en grottmänniska och göra slut på ett dussin servetter?  Jag kan inte. Det var väldigt trevligt en tisdagskväll.

Imorse var vi uppe en del av skidskolan för att köra upp en puckelpist. Vi sladdade runt och sprutade upp snö i högar så pucklar började ta form. Köra puckel är svårt, man ska skrapa, svälja och hålla andan. Köra upp på puckeln och ner på baksidan, inte runt den som en sväng som jag gärna vill. Och kötta på. Detta måste ut och övas.

I övrigt ligger det en trötthet som ett täcke över tillvaron just nu. Min säng lockar med en stark dragningskraft tidigt varje kväll. Jag skulle behöva en energiinjektion. Jag skulle behöva ett piller mot sirap i hjärnan.

På torsdag kommer familjen, det blir underbart.